Submarint grundvattensutflöde

Submarin källa vid en karstområde i Kroatiens kust.

Ett submarint grundvattensutflöde är ett område under havsytan där grundvatten blandas ut med havsvattnet. Ett submarint grundvattensutflöde sker där en akvifer angränsar till ett hav. Vid submarina grundvattensutflöden sker en hel del kemiska reaktioner på grund av blandning av vatten med olika temperaturer, salthalt och övrig kemi.[1] Submarina grundvattensutflöden tillför viktiga ämnen för marint liv.[1] Grundvattensutflöden bidrar med näringsämnen som löst organiskt kol och löst oorganisk kol till haven.[2] Submarint grundvattensutflöde tillför haven betyndande mängde kväve jämfört med ytvattenvattendrag.[3]

Forskning visar att vid vissa passiva kontinentränder drivs det submarint grundvattensutflödet av geotermal värme från djupa områden i jordskorpan.[1]

Totalt uppskattas det att submarint grundvattensutflöde tillför världshaven 2,4 ×103 km3 sötvatten årligen.[2] För jämförelse anses ytvattendrag bidra med 35,0 ×103 km3 sötvatten årligen till världshaven.[2] Lokalt brukar det submarina utflödet av submarint sötvatten variera i den mån den kan utgöra en volym tio till hundra gånger mindre än den lokala utflödet från ytvattendrag.[4]

Submarint grundvattensutflöde kan ske i olika miljöer och geologiska medier. Sältor och mangroves är lite studerade som områden för Submarint grundvattensutflöde relativt till sandrika områden som stränder.[4] Utflödet i kristallint berggrund kan vara komplex då det bland annat kan förmodas att olika sprickor är aktiva som utflödeskanaler vid olika tidpunkter.[5]

Submarint grundvattensutflöde i Östersjön

I Östersjön uppskattas det att summan av submarina grundvattensutflödet av sötvatten utgör 4,4 km3 vatten årligen vilket motsvarar mindre än 1 % av avrinningen från ytvattendrag. Enligt samma uppskattning är submarina grundvattensutflödet av sötvatten i Östersjön fördelad så att 1,6 till 1,9 km3 kommer kommer in årligen från Tyskland och Polen, 1,14 km3 från Ryssland och Baltikum, 0,75 km3 från Sverige, 0,63 km3 från Danmark och 0,38 km från Finland.3.[6] Lokalt kan submarint grundvattensutflöde vara en viktig del av vatten och näringsbalansen i Östersjön, särskilt där det finns isälvssediment eller rullstensåsar i havet.[6] Submarint grundvattensutflöde tros vara orsaken till bildningen av undervattensterrasser i mjuka sediment i vissa ställen av Sveriges östkust.[7]

I Alaskagolfen uppskattas 3,5 %–11,4 % av all dess sötvattensinflöde ske genom submarint grundvattensutflöde.[8]

Se även

Referenser

  1. ^ [a b c] Willard S. Moore (2010). ”The effect of submarine groundwater discharge on the ocean”. Annual Review of Marine Science 2: sid. 59-88. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21141658/. 
  2. ^ [a b c] Szymczycha, Beata; Maciejewska, Anna; Winogradow, Aleksandra; Pempkowiak, Janusz (2014). ”Could submarine groundwater discharge be a significant carbon source to the southern Baltic Sea?”. Oceanologia 56 (2). 
  3. ^ Santos, I. R., Chen, X., Lecher, A. L., Sawyer, A. H., Moosdorf, N., Rodellas, V., et al. (2021). Submarine groundwater discharge impacts on coastal nutrient biogeochemistry. Nature Reviews Earth & Environment, 2 (5), sid. 307–323. https://doi.org/10.1038/s43017-021-00152-0
  4. ^ [a b] Taniguchi, M., Dulai, H., Burnett, K. M., Santos, I. R., Sugimoto, R., Stieglitz, T., et al. (2019). Submarine groundwater discharge: Updates on its measurement techniques, geophysical drivers, magnitudes, and effects. Frontiers in Environmental Science, 141 (7). https://doi.org/10.3389/fenvs.2019.00141
  5. ^ Bokuniewicz, Henry; Kontar, Evgeny; Rodrigues, Marcelo; Klein, Daniel Andreas (2004). ”Submarine groundwater discharge (SGD) patterns through a fractured rock: a case study in the Ubatuba coastal area, Brazil”. Revista de la Asociación Argentina de Sedimentología 11 (1). http://www.scielo.org.ar/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1853-63602004000100002&lng=es&nrm=iso. 
  6. ^ [a b] Peltonen, K. (2002). Direct groundwater inflow to the Baltic Sea. Nordiska ministerrådet.
  7. ^ Jakobsson, Martin; O'Regan, Matt; Mörth, Carl-Magnus; Stranne, Christian; Weidner, Elizabeth; Hansson, Jim; Gyllencreutz, Richard; Humborg, Chirstoph; et al. (2020). ”Potential links between Baltic Sea submarine terraces and groundwater seeping”. Earth Surface Dynamics 8 (1): sid. 1–15. doi:10.5194/esurf-8-1-2020. https://esurf.copernicus.org/articles/8/1/2020/. 
  8. ^ Russo, A.A.; Boutt, D.F.; Munk, L.A.; Jenckes, J. (2023). ”Contribution of Fresh Submarine Groundwater Discharge to the Gulf of Alaska”. Water Resources Research 59. https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1029/2023WR034912.