Shechita

Målning från 1400-talet gestaltar Shechita

Shechita syftar på det särskilda förfarandet i samband med slakt av däggdjur och fåglar enligt de judiska dietlagarna (kashrut).[1]

Procedur

En kyckling slaktas enligt shechita

Shechita handlar om religiös slakt och innebär att djurets luftstrupe och matstrupe skärs med ett horisontellt snitt för att dela alla strukturer i halsen och blodet tappas ur. Djuret bedövas inte före halssnittet - judar anser att djuret bedövas vid blodtappningen.[2] Slakten får endast utföras av en kunnig person, en shochet (slaktare) som har de rätta kunskaperna så att djuret inte ska utsättas för lidande. Judendomen har starka förbud mot djurplågeri och jakt på djur som sport eller för nöjes skull är inte tillåten. Detta är ett av de religiösa ämbetena i judendomen. Varje djur undersöks också noga före proceduren och måste vara kosher. En rad principer som reglerar huruvida djuret är kosher eller inte måste uppfyllas. Djuret får inte heller vara sjukt eller ha några skador före slakt. Den viktigaste principen är att djuret måste tömmas på allt blod. Detta påbud om att judar under inga omständigheter får äta tillrett kött som innehåller blod kommer från Torah och upprepas i flera verser.

Ursprung

Trots att en hänvisning finns i Toran (5 Mos 12:21), [3][4] beskrivs inga av de grundläggande tekniker som utgör shehitah just där, eller på något annat ställe i Toran (de fem moseböckerna). I stället har dessa har förmedlats inom judaismens Muntlig Torah (Torah shebe'al peh) och senare kodifierats i ett antal källor bland annat Shulchan Aruch.

Källor

  1. ^ ”Vad innebär kosher?”. Judiska Församlingen i Stockholm. https://jfst.se/judendom-judar/vad-innebar-kosher/. Läst 10 augusti 2023. 
  2. ^ Shechita UK
  3. ^ 5Mos 12:21
  4. ^ 5 Mos kapitel 12

Se även

  • Skäktning - Religiös slakt
  • Kosher - matlagar
  • Dhabiha - religiös slakt inom islam

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Shechita.
    Bilder & media

Ari Z. Zivotofsky, Ph.D., Shu”B Bar Ilan University, Israel. Rapport till DIALREL projekt

v  r
Judendom
Skrifter
Torah · Tanakh · Mishna · Mekhilta · Midrash · Talmud · Jerushalmi · Bavli · Tosefta · Emunot vedeot · Mishneh Torah · Moré nebuchim · Shulchan aruch · Mappa · Sefer jetzira · Bahir · Zohar · Haggada · Siddur
Högtider och helger
Händelser i livet
Gudstjänst och bön
Religiösa ämbeten
Rabbin · Chazzan · Daján · Gabbaj · Sofer · Shochet
Dagligt liv
Halacha · Beth din · Cheder · Mat · Kosher · Shechita · Mikve · Tevila · Sabbat · Tallit · Tefillin · Mezuza
Etniciteter
Judar · Sefarder · Ashkenazer · Mizrahi-judar · Italiensk (bené Roma) · Romaniotisk · Jemenitisk · Beta Israel (etiopisk) · Bene Israel (indisk) · Ryska judar
Teologiska riktningar
Samaritansk · Karaitisk · Chassidism · Mitnagdim · Kabbala · Ortodox · Konservativ · Reformjudendom · Rekonstruktionistisk · Renewal · Humanetisk
Judendomens historia