Norra Olofströms kommun utgör en sjö- och myrrik skogsbygd med en berggrund av uppsprucken granit och gnejs. Morän täcker den stora flacka ytan, och de nord–sydliga sprickdalarna, där sjöar som Raslången och vattendrag som Holjeån och Mörrumsån finns. Dalgångarna, rika på vegetation, breder ut sig söderut och där ökar odlingsmarken.
I början av 2020-talet dominerades kommunens näringsliv av tillverkningsindustrin. Små och medelstora företag inom metall- och transportsektorn var också närvarande. Kommunen själv var den näst största arbetsgivaren efter Volvo.
När kommunen bildades 1971 nådde befolkningen en topp på över 17 000 invånare. Därefter har en negativ befolkningstrend varit påtaglig, även om en ökning märktes under åren 2010 till 2020. År 2020 uppgick invånarantalet till 13 311.
Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga val och har också styrt ensamma eller i koalition med Vänsterpartiet, Kristdemokraterna eller Centerpartiet sedan åtminstone 1994.
1967 uppgick Jämshögs och Kyrkhults landskommuner i köpingen. Olofströms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Olofströms köping. [7]
Kommunen är omgiven av vatten med hundratals sjöar. Den största sjön är Halen som är ett populärt ställe för kanotning och bad. Olofströms kommun är känt för sitt fiske på Kronofiske Harasjömåla som har ungefär 75 000 besökare om året. Naturen är också en stor tillgång.
Norra Olofströms kommun utgör en sjö- och myrrik skogsbygd med en berggrund av uppsprucken granit och gnejs. Området har en flack överyta och är till största delen täckt av morän. De främst nord–sydliga sprickdalarna, som rymmer sjöar som Raslången och vattendrag som Holjeån och Mörrumsån, är i stor utsträckning fyllda med isälvsavlagringar.
Dalgångarna, rika på vegetation, breddas söderut och där ökar odlingsmarken. Boafalls backe (180 meter över havet) och Halens naturreservat är områden som inkluderar både bokskog och en blandning av barr- och lövskog.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Olofströms kommun
Hela riket
Bebyggelse (6,4 %)
Skog (80,5 %)
Öppen myrmark (0,6 %)
Jordbruksmark (7,5 %)
Övrig mark (5,0 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
År 2024 fanns 16 naturreservat i Olofströms kommun.[11] Ungefär 3,6 procent (3,2 procent av landytan) av Olofströms kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade &&&&&&&&&&&01481.&&&&&01 481 hektar.[12]
I början av 2020-talet präglades kommunens näringsliv främst av tillverkningsindustrin, som stod för nästan hälften av arbetstillfällena. Huvudaktören var Volvo Personvagnar AB och Olofströmsverken, belägna i centralorten. Utöver detta fanns flera små och medelstora företag inom metall- och transportsektorn. Intressant att notera är att kommunen själv var den näst största arbetsgivaren efter Volvo.[9]
Kommunen har 13 029 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 178:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Olofströms kommun 1810–2020[22][23]
År
Folkmängd
1810
5 637
1820
6 562
1830
7 690
1840
8 411
1850
9 268
1860
10 038
1870
10 048
1880
10 777
1890
10 572
1900
10 803
1910
10 527
1920
10 398
1930
9 600
1940
10 934
1950
11 512
1960
13 841
1970
17 565
1975
17 187
1980
15 630
1985
15 017
1990
15 054
1995
14 893
2000
14 005
2005
13 391
2010
12 988
2015
13 170
2020
13 311
Anm: All statistik baserar sig på dagens kommungräns.
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 461, eller 26,56 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 031 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 980, eller 21,85 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 637 den 31 december 2002).[24]
Utrikes födda
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Olofströms kommun 13 031 personer. Av dessa var 2 761 personer (21,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[25]
Vid Mörrumsån finns Ebbamåla bruk, ett mini-industrilandskap som återspeglar industrialiseringen och fungerar som en industrihistorisk park. Från 1890 och framåt växte här upp ett flertal fabriker; kimröksfabrik, stärkelsefabrik, spritfabrik, träullsfabrik och ett mejeri. Mörrumsån utnyttjades för vattenkraft genom ett kraftverk som fortfarande idag genererar elektricitet. Ebbamåla Bruk är nu en levande kulturmiljö. År 2016 tilldelades Ebbamåla bruk Region Blekinges kulturpris.[26]
Kommunvapen
Blasonering: I fält av guld en stolpvis ställd svart smideshammare, omgiven av elva i cirkel ordnade svarta rundlar.
Olofströms köpings kommunfullmäktige beslöt på sammanträde den 30 aug 1949 att godkänna ett av de förslag till vapen som riksheraldikerämbetet (Riksarkivet) föreslagit för köpingen. Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t den 10 augusti 1950.
Även de båda landskommunerna Jämshög och Kyrkhult hade vapen, fastställda 1947 respektive 1940, var giltighet dock upphörde 1967 i samband med sammanläggningen med den dåvarande Olofströms köping.
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ [a b c] ”Olofström - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/olofstr%C3%B6m. Läst 20 januari 2024.
^”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Blekinge&municipalities=Olofstr%C3%B6m&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 20 januari 2024.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ [a b c d e] ”Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014”. Arkiverad från originalet den 20 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160120044609/http://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html. Läst 25 juli 2017.
^Här är Olofströms nya politiska styre: "Friktionsfritt blir det inte" Hämtad 2022-09-25
^ [a b c] ”Kommunfullmäktige - Protokoll”. Olofströms kommun. https://s3-eu-west-1.amazonaws.com/static.wm3.se/sites/202/media/242302_105583_READONLY.PDF?1542103833. Läst 30 november 2018.
^”Stig Janzon lämnar Olofström”. Sydöstran. 12 maj 2004. http://www.sydostran.se/olofstrom/stig-janzon-lamnar-olofstrom/. Läst 29 november 2017.
^””Barnen viktigaste frågan””. Sveriges Television. 10 september 2012. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/tar-over-efter-margaretha-olsson. Läst 29 november 2017.
^”Kommunalråd”. Olofströms kommun. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201033410/http://olofstrom.se/kommunalrad. Läst 29 november 2017.
^”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
^”Kultur & historia i Olofström”. Visit Blekinge. https://www.visitblekinge.se/olofstrom/utforska. Läst 20 januari 2024.
Källor
Wingborg, Olle (2005). Litteratur om Olofström, Jämshög och Kyrkhult : en kommun och två socknar. Länsbibliotek Sydosts Blekingebibliografier, 1651-1603 ; 3. Ronneby: Länsbibliotek Sydost. Libris 10033589. ISBN 91-631-7533-9. http://www.sydostbibliografier.se/Default.aspx?q=&m=9 Arkiverad 20 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Olofströms kommun.