Norra Österbottens välfärdsområde
Norra Österbottens välfärdsområde (finska: Pohjois-Pohjanmaan hyvinvointialue) är ett av de 21 välfärdsområdena i Finland. Välfärdsområdet grundades som en del av reformen som berör social- och hälsovården och räddningsväsendet i Finland, och det omfattar samma område som landskapet Norra Österbotten.[1][2]
Kommuner
Norra Österbottens välfärdsområde består av 30 kommuner varav 11 är städer. Alla kommuner förutom Uleåborg tillhör en av fem underregioner.[1]
| Oulunkaari underregion:
Oulun eteläinen underregion:
| Koillismaa underregion: Lakeus underregion: Rannikkoseutu underregion: |
I april 2022 fanns det tillsammans 415 867 invånare i området.[3]
Tjänster
Från och med 1 januari 2023 överförs ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet från kommuner och samkommuner till välfärdsområdena. Enligt lag ska kommuners och samkommuners gällande avtal överföras till välfärdsområden.[2]
Sjukvård
Alla kommuner i Norra Österbottens välfärdsområde förutom Reisjärvi tillhör Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt. Områdets centralsjukhus är Uleåborgs universitetssjukhus. Andra sjukhus i området är Oulaskangas sjukhus och Brahestads regionsjukhus.
Räddningsverk
Uleåborg-Nordöstra Österbotten räddningsverk och Jokilaakso räddningsverk är verksamma i Norra Österbottens välfärdsområde.
Beslutsfattande
Välfärdsområdesvalet
Vid välfärdsområdesval utses välfärdsområdesfullmäktige för välfärdsområdena, som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet från och med den 1 januari 2023. Välfärdsområdena har självstyre och den högsta beslutanderätten utövas av välfärdsområdesfullmäktige. Välfärdsområdesval förrättas samtidigt med kommunalval.[1]
Det första välfärdsområdesvalet hölls den 23 januari 2022. Då valdes 79 personer till välfärdsområdesfullmäktige.[1]
Välfärdsområdesfullmäktige
Välfärdsområdesfullmäktige ansvarar för välfärdsområdets verksamhet och ekonomi. Fullmäktige fattar beslut om årsbudgeten, godkänner bokslutet och ansvarar för strategiska linjer.[4]
Partier
Partier och antalet platser i fullmäktige (valet 2022):
| Partiet | Antalet platser |
| Centern | 33 |
| Samlingspartiet | 12 |
| SDP | 9 |
| Vänsterförbundet | 8 |
| Sannfinländarna | 8 |
| De Gröna | 5 |
| Kristdemokraterna | 2 |
| Rörelse Nu | 1 |
| Makten tillhör folket | 1 |
Källor
- ^ [a b c d] ”Välfärdsområden - Val”. Vaalit. https://vaalit.fi/sv/valfardsomraden. Läst 26 november 2022.
- ^ [a b] ”Hur kommer välfärdsområdena att inrättas?”. Social- och hälsovårdsreformen. Arkiverad från originalet den 24 november 2022. https://web.archive.org/web/20221124130455/https://soteuudistus.fi/sv/inrattande-av-valfardsomrade. Läst 26 november 2022.
- ^ ”Preliminära uppgifter över befolkningsstruktur efter Månad, Område, Kön, Ålder och Uppgifter”. PxWeb. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vamuu/statfin_vamuu_pxt_11lj.px/. Läst 26 november 2022.
- ^ ”Välfärdsområdesfullmäktige - Val”. Vaalit. https://vaalit.fi/sv/valfardsomradesfullmaktige. Läst 26 november 2022.
| |||||||
