Jota Serpentis

Jota Serpentis (ι)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOrmen
Rektascension15t 41m 33,05469s[1]
Deklination+19° 40′ 13,4380″[1]
Skenbar magnitud ( V {\displaystyle V} )+4,51[2]
Stjärntyp
SpektraltypB9 V + A1 V[3]
B–V+0,06[2]
Astrometri
Radialhastighet ( R v {\displaystyle R_{v}} )-17,20[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -60,86[1] mas/år
Dek.: -43,69[1] mas/år
Parallax ( π {\displaystyle \pi } )17,16 ± 0,67[1]
Avstånd190 ± 7  (58 ± 2 pc)
Absolut magnitud ( M V {\displaystyle M_{V}} )0,69[5]
Detaljer
Massa1,999[3] M
Radie2,93[6] R
Luminositet46,97[6] L
Temperatur8 815[6] K
Andra beteckningar
21 Serpentis, BD+20° 3138, GC 21102, HD 140159, HIP 76852, HR 5842, SAO 101682, ADS 9744, CCDM J15416 + 1940 [2]

Jota Serpentis (ι Serpentis, förkortat Jota Ser, ι Ser) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna[7] belägen i den norra delen av stjärnbilden Ormen, i den del som representerar ”ormens huvud”. Den har en skenbar magnitud på 4,51[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 17,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 190 ljusår (ca 58 parsek) från solen.

Egenskaper

Primärstjärnan Jota Serpentis A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B9 V[3]. Den har en massa som är omkring dubbelt[3] så stor som solens massa, en radie som är ca 2,9[6] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 47[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 8 800[6] K.

Jota Serpentis A utgör tillsammans med följeslagaren Jota Serpentis B en spektroskopisk dubbelstjärna. Den senare är en huvudseriestjärna av spektralklass A1 V[3] med en skenbar magnitud på 5,3. Paret, som först upptäckts som en astrometrisk dubbelstjärna, har nu upplösts och deras visuella banor har härletts.[8] De har en omloppsperiod som rapporteras så olika som 11[9] eller 22[8] år.

Det finns även två visuella följeslagare, Jota Serpentis C, en stjärna av 13:e magnituden och separerad med 143 bågsekunder och Jota Serpentis D, av 12:e magnituden separerad med 151 bågsekunder.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752 . Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. Vizier catalog entry
  2. ^ [a b c d] "Iota Serpentis". SIMBAD Astronomical Database. Hämtad 2015-10-17.
  3. ^ [a b c d e] Martin, C; Mignard, F; Hartkopf, W. I; McAlister, H. A (1998). "Mass determination of astrometric binaries with Hipparcos. III. New results for 28 systems". Astronomy and Astrophysics Supplement. 133 (2): 149. Bibcode:1998A&AS..133..149M. doi:10.1051/aas:1998459.
  4. ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966). "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities". In Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick. Determination of Radial Velocities and their Applications, Proceedings from IAU Symposium no. 30. Determination of Radial Velocities and their Applications. 30. University of Toronto: International Astronomical Union. p. 57. Bibcode:1967IAUS...30...57E.
  5. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b c d e f] https://www.universeguide.com/star/iotaserpentis. Hämtad 2018-06-22.
  7. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  8. ^ [a b] Muterspaugh, Matthew W.; et al. (2010). "The Phases Differential Astrometry Data Archive. II. Updated Binary Star Orbits and a Long Period Eclipsing Binary". The Astronomical Journal. 140 (6): 1623–1630. arXiv:1010.4043 . Bibcode:2010AJ....140.1623M. doi:10.1088/0004-6256/140/6/1623.
  9. ^ van den Bos, W. H. (1965). "Note on the Double Star Iota Serpentis". Monthly Notes of the Astronomical Society of Southern Africa. 24: 123. Bibcode:1965MNSSA..24..123V.

Externa länkar

  • https://www.universeguide.com/star/iotaserpentis
v  r
Stjärnor i Ormen
Bayer
Unukalhai (α) · Chow (β) · Gamma Serpentis (γ) · Delta Serpentis (δ) · Epsilon Serpentis (ε) · Zeta Serpentis (ζ) · Tang (η) · Alya (θ) · Edasich (ι) · Kappa Serpentis (κ) · Lambda Serpentis (λ) · My Serpentis (μ) · Ny Serpentis (ν) · Xi Serpentis (ξ) · Omikron Serpentis (ο) · Pi Serpentis (π) · Rho Serpentis (ρ) · Sigma Serpentis (σ) · Tau1 Serpentis (τ1) · Tau2 Serpentis (τ2) · Tau3 Serpentis (τ3) · Tau4 Serpentis (τ4) · Tau5 Serpentis (τ5) · Tau6 Serpentis (τ6) · Tau7 Serpentis (τ7) · Tau8 Serpentis (τ8) · Ypsilon Serpentis (υ) · Fi Serpentis (φ) · Chi Serpentis (χ) · Psi Serpentis (ψ) · Omega Serpentis (ω)
Flamsteed
Variabler
HD
 · HD 135061  · HD 135615  · HD 136027  · HD 136118  · HD 136138  · HD 138085  · HD 142245  · HD 143436  · HD 145936  · HD 146740  · HD 157969  · HD 168112  · HD 168443  · HD 168746 (Alasia)  · HD 171978  · HD 175541 (Kaveh)
Övriga
CoRoT-23  · Gliese 710  · MWC 922  · PSR J1719-1438  · Ross 508  · Serpens FIRS 1  · W40 IRS 1A South