Johan Erik Rydqvist
| Johan Erik Rydqvist | |
 | |
| Född | 20 oktober 1800[1] Göteborgs garnisonsförsamling[1] |
|---|---|
| Död | 17 december 1877[1][2] (77 år) Klara församling[1][2], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[3] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Översättare, bibliotekarie[1], språkvetare[1][4] |
| Befattning | |
| Stol nummer 5 i Svenska Akademien (1849–1877)[5] Kunglig bibliotekarie (1858–1865)[2][6] | |
| Släktingar | Carl Rydqvist (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Lundbladska priset (1828) | |
| Redigera Wikidata | |
Johan Erik Rydqvist, född 20 oktober 1800, död 17 december 1877, var en svensk språkforskare, bror till Karl Magnus Rydqvist.
Liv
Rydqvist var ledamot av Svenska Akademien 1849–1877 och kunglig bibliotekarie 1843–1858. Rydqvist invaldes 1856 som ledamot nummer 526 av Kungliga Vetenskapsakademien. Han utgav Svenska språkets lagar (fem delar, 1850–1874), med en sjätte del av Knut Fredrik Söderwall.
Skrifter (urval)
- Framfarna dagars vittra idrotter i jemförelse med samtidens (Stockholm, 1828)
- Djurgården förr och nu (Stockholm, 1833) Fulltext
- Nordens äldsta skådespel (1836)
- Resa i Tyskland, Frankrike och Italien (Stockholm, 1838)
- Svenska språkets lagar: kritisk afhandling (Norstedts, 1850–1874)
- Svenska Akademiens ordbok: historiskt och kritiskt betraktad (1870)
- Bidrag till Kongl. Bibliothekets historia under min tjenstetid: anteckningar (efter det i Kungl. biblioteket förvarade manuskriptet utg. av Einar Sundström, Kungl. biblioteket, 1926)
- Johan Erik Rydqvists självbiografi (Norstedts, 1936)
Översättningar (urval)
- Götha konungarne Götriks och Rolofs historia (Gautreks saga) (öfwersatt fr äldsta göthiska språket af J.E.R., Stockholm, 1824)
- Thomas Moore: Irländska melodier och dikter af Thomas Moore och en saga af Novalis jemte en af öfversättaren lemnad charakteristik öfver förstnämnde skald (Stockholm, 1825)
- Washington Irving: New-York's historia från verldens begynnelse intill holländska väldets slut (Stockholm, 1827)
- Ålderdom och dårskap.[7]
Litteratur
- Nils Linder: Johan Erik Rydqvist: minnesteckning (1878)
- Theodor Wisén: Minnesteckning öfver Johan Erik Rydqvist: inträdestal i svenska akademien (Norstedts, 1879)
- Carl Santesson: Johan Erik Rydqvist, kritikern och publicisten (Gebers, 1944)
- B. v. Beskows och J. E. Rydqvists brevväxling (utg. av Torgny Höjer, Stockholm, 1947–1958)
| Företrädare: Adolf Ivar Arvidsson | Riksbibliotekarie 1843–1858 | Efterträdare: Gustaf Edvard Klemming |
Källor
Noter
- ^ [a b c d e f] Johan Erik Rydqvist, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/12 (1874-1885), bildid: 00008151_00104, sida 102, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 26 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, Rydqvist, Johan Erik, läs online, läst: 24 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 115596070, läst: 10 juni 2020.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 20 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Karl Warburg, Svensk litteraturhistoria i sammandrag, 1904, s. 194, läs online, läst: 26 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. theatrarnes personal 1773-1863 med flera anteckningar i Projekt Runeberg
Vidare läsning
- Gösta Holm: Johan Erik Rydqvist i Svenskt biografiskt lexikon (2000-2002)
Externa länkar
- Rydqvist, 1. Johan Erik i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
- Johan Erik Rydqvist (1800-1877) hos Litteraturbanken
- Rydqvist, Johan Erik i ledamotsregistret hos Svenska Akademien
| ||||||||
|
