Järn(III)oxid

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-11)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Järn(III)oxid
Järn(III)oxid

Systematiskt namnDijärn(III)trioxid
Övriga namnRöd järnoxid, rödrost
Kemisk formelFe2O3
Molmassa159,688 g/mol
UtseendeRödbrunt pulver
CAS-nummer1309-37-1
SMILES[Fe+3].[Fe+3].[O-2].[O-2].[O-2]
Egenskaper
Densitet5,240 g/cm³
Löslighet (vatten)Olöslig
Smältpunkt1565 °C (sönderfaller)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits
Tillverkning av guldockra i VEB Kali-Chemies fabrik i Berlin.

järn(III)oxid, eller dijärntrioxid och folkligt rödrost, är en av flera järnoxider. Dijärntrioxid har den kemiska formeln Fe2O3. Den förekommer naturligt i flera olika mineraler, framför allt hematit (α-Fe2O3), ferrihydrit (5Fe2O3·9H2O) och maghemit (γ-Fe2O3).

Egenskaper

α-form

Alfa-formen är den vanligaste formen av dijärnoxid och är också den som finns i hematit. Den är antiferromagnetisk upp till ca -13 °C och svagt ferromagnetisk upp till 677 °C (Néel temperaturen).

Vid temperaturer över 1550 °C sönderfaller den till Fe3O4 och syrgas.

β-form

Beta-formen är metastabil och konverterar till α-form om den upphettas till 500 °C.

γ-form

Även gamma-formen är metastabil och konverterar till α-form eller ε-form om den upphettas. Den är ferrimagnetisk och är den form som återfinns i mineralet maghemit.

ε-form

Epsilon-formen har egenskaper som ligger mellan α- och γ-form. Den är metastabil och konverterar till α-form vid 500 – 750 °C. Den uppträder inte i ren form, utan endast tillsammans med α- och γ-former.

Användning

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Iron(III) oxide, tidigare version.