Georg Achates Gripenberg
| Georg Achates Gripenberg | |
 Georg Achates Gripenberg, . | |
| Född | 18 maj 1890[1] Sankt Petersburg |
|---|---|
| Död | 31 maj 1975[1] (85 år) Helsingfors |
| Medborgare i | Finland |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Diplomat |
| Befattning | |
| Ambassadör | |
| Föräldrar | Alexis Gripenberg |
| Utmärkelser | |
| Frihetskorsets 3. klass (1918)[2] Riddartecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden (1919)[2] Riddare av Dannebrogorden (1919)[2] Riddare av Nordstjärneorden (1919)[2] Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden (1920)[2] Officer av Italienska kronorden (1920)[2] Storofficer av Kronorden (1922)[2] Kommendör av nummer av Isabella den katolskas orden (1926)[2] Kommendör med nummer av Karl III:s orden (1929)[2] Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden (1931)[2] Ismailorden (1936)[2] Frihetskorsets 1. klass (1940)[2] Storkorset av Finlands Lejons orden (1943)[2] Storkorsriddare av Silvesterorden (1943)[2] Finlands Röda Kors’förtjänstmedalj i silver (1949)[2] Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (1952)[2] Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden (1959)[2] Vinterkrigets minnesmedalj[2] Frihetskrigets minnesmedalj[2] | |
| Redigera Wikidata | |
Georg Achates Gripenberg, född 18 maj 1890 i Sankt Petersburg, död 31 maj 1975 i Helsingfors,[3] var en finländsk (finlandssvensk) diplomat.
Biografi
Tidigt liv
Georg Gripenberg var son till Alexis Gripenberg och Agnes von Haartman samt dotterson till Victor von Haartman.[4] Efter studentexamen i Helsingfors 1907 studerade Gripenberg vid Alexanderuniversitetet i Helsingfors och blev fil. kand. 1911. Gripenberg studerade sedan vid Uppsala universitet och blev 1917 jur. kand. där; i Uppsala var han ordförande i Föreningen Heimdal. Han hade dessförinnan också vistats i England och åren 1908–1909 studerat vid University of Oxford och London School of Economics. 1918 fick han en tjänst som andre sekreterare på Finlands utrikesdepartement.[3]
Tjänst på utrikesministeriet
1918 anställdes han av Finlands nyinrättade utrikesministerium och utsågs till sitt lands första diplomatiska representant i Sverige. Han avgick året därpå. 1920 rekryterades han tillbaka till ministeriets kansli som tjänsteförrättande kanslichef.[3]
Chargé d'affaires i olika länder
Han tjänstgjorde till en början som chargé d'affaires, från 1921 till 1923 i Bryssel och Haag, från 1923 till 1929 i Madrid och Lissabon och från 1929 till 1933 som sändebud i Buenos Aires, Rio de Janeiro och Santiago de Chile.[3]
Sändebud i London
1933 utnämndes han till sändebud i London, Finlands viktigaste diplomatiska post. Hans mandatperiod där varade tills de diplomatiska förbindelserna mellan Storbritannien och Finland bröts under fortsättningskriget, efter den brittiska krigsförklaringen i slutet av 1941.[3]
Representant vid Heliga stolen
Han var i icke-aktiv status i Finland tills han utnämndes till representant vid Heliga stolen hösten 1942. Våren därpå förflyttades han till Stockholm.[5][6] Det var på den tiden den viktigaste utrikesdelegationen i Finland, särskilt för att Sovjetunionen hade beslutat att föra fredssamtal med Finland i Stockholm efter andra världskrigets slut.[3]
Ambassadör i Sverige
Gripenberg innehade ambassadörs rang i Stockholm[7] från 18 januari 1955.
FN-ambassadör
Efter Stockholm var han Finlands första ambassadör i Förenta nationerna 1956–1958,[5] varefter han gick i pension. Han fick många inhemska och utländska utmärkelser och skrev flera omfattande memoarer under sina pensionsår.[3]
Äktenskap
Han var gift första gången 1921–1923 med Lily Uchermann, som var dotter till Vilhelm Uchermann, och andra gången från 1927 med Peggy Moseley-Williams.
Bibliografi
- Generalmajor Hans Henrik Gripenberg: En biografisk konturteckning. Söderström, 1937.
- En beskickningschefs minnen 1: Finland i världskriget 1939–40. Natur och Kultur, 1959.
- En beskickningschefs minnen 2: London–Vatikanen–Stockholm. Natur och kultur, 1959.
- Diplomatisk vardag. Söderström, 1964.
- Dagbok 1943–1946. Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 2019.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, G. A. Gripenberg, 30 juli 2023.
Noter
- ^ [a b] Who's who, A & C Black.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Seppinen, Jukka. ”Gripenberg, Georg Achates”. https://www.blf.fi/artikel.php?ref=sok&id=1685. Läst 13 oktober 2023.
- ^ Adelsvapen Gripenberg tab. 46 https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gripenberg_nr_931
- ^ [a b] Nationalencyklopedin. Bd 8. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 80, Gripenberg, Georg. ISBN 91-7024-619-X
- ^ Pieni tietosanakirja, del 1. Otava förlag 1952. Tredje upplagan.
- ^ Vuojolainen, Antti. ”Finlands FN-representations första tid (1955–1972)”. Finland utomlands. https://finlandabroad.fi/web/un/finlands-fn-representations-forsta-tid-1955-1972-. Läst 13 oktober 2023.
Externa länkar
- ”Gripenberg, Georg”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4408-1416928957014
- Gripenberg, Georg i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
| Företrädare: Nils Ahnlund | Föreningen Heimdals ordförande 1915–1916 | Efterträdare: H. S. Nyberg |
|
