Förstakammarvalet i Sverige 1892
| ||||||||||||||||||||||
23 av 148 mandat i Sveriges riksdags första kammare | ||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||||||||
|
Förstakammarvalet i Sverige 1892 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1892 fanns det totalt 878 valmän, varav 869 deltog i valet.
I Skaraborgs läns valkrets ägde valet rum den 1 mars. I Jönköpings läns valkrets, Hallands läns valkrets, Göteborgs och Bohusläns valkrets, Älvsborgs läns valkrets, Värmlands läns valkrets och Örebro läns valkrets ägde valet rum den 20 september. I Västernorrlands läns valkrets ägde valet rum den 21 september. I Blekinge läns valkrets, Kristianstads läns valkrets, Malmöhus läns valkrets och Kopparbergs läns valkrets ägde valet rum den 27 september. I Kalmar läns norra valkrets, Kalmar läns södra valkrets och Västmanlands läns valkrets ägde valet rum den 28 september och i Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 1 oktober.
Valresultat
Parti | Röster [1] | Valda | Mandatfördelning | |||
---|---|---|---|---|---|---|
FK 1892 (Lagtima) | FK 1893 | +/- | ||||
Protektionistiska partiet | 661 | 16 | 84 | 93 | +9 | |
Minoritetspartiet | 180 | 3 | 36 | 35 | -1 | |
Partilösa | 128 | 4 | 27 | 20 | -7 | |
Övriga | 333 | 0 | 0 | 0 | +-0 | |
Totalt | 1 302 | 23 | 147 | 148 | +1 |
Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.
Invalda riksdagsmän
- Magnus Söderberg, prot
- Gustaf Almqvist, prot
- Axel Fagerholm, prot
- Nils Håkansson, prot
- Johan De la Gardie
- Per Bondesson, prot
- Åke Sjölin, min
- Carl Fehrman
Göteborgs och Bohusläns valkrets:
- Johan Boström, prot
- Carl Moberg, prot
- Richard Åkerman, prot
- Teofron Säve, prot
- Carl Pettersson, prot
Västernorrlands läns valkrets:
Källor
- Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1891-1893
Fotnoter
- ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.