Apollo 9
| Apollo 9 | |||
 | |||
| Statistik för uppdraget | |||
|---|---|---|---|
| Uppdrag | Apollo 9 | ||
| NSSDC-ID | Kommandomodul: 1969-018A[1] Månlandare: 1969-018C[2] | ||
| Farkostens namn | Kommandomodul: Gumdrop Månlandare: Spider | ||
| Kommandomodul | CM-104 | ||
| Servicemodul | SM-104 | ||
| Månlandare | LM-3 | ||
| Anrop | Kommandomodul: Gumdrop Månlandare: Spider | ||
| Varaktighet | 10d 1t 0m 54s | ||
| Uppskjutning | |||
| Raket | Saturn V SA-504 | ||
| Uppskjutningsramp | LC 39B Kennedy Space Center | ||
| Uppskjutning | 3 mars, 1969 16:00:00 UTC | ||
| Landning | |||
| Landning | 13 mars, 1969 17:00:54 UTC Norra Atlanten 23°15′N 67°56′V / 23.250°N 67.933°V / 23.250; -67.933 (Apollo 9) | ||
| Dockning | |||
| Dockning | 3 mars 1969, 19:01:59 UTC | ||
| Ur dockning | 7 mars 1969, 12:39:06 UTC | ||
| Andra dockningen | 7 mars 1969, 19:02:26 UTC | ||
| Andra ur dockning | 7 mars 1969, 21:22:45 UTC | ||
| Besättning | |||
| Besättning | 3 | ||
| Befälhavare | James A. McDivitt | ||
| Pilot | David R. Scott (kommandomodulen) Russell L. Schweickart (månlandaren) | ||
 McDivitt, Scott och Schweickart | |||
| Kronologi | |||
| |||
Apollo 9 var den tredje bemannade rymdfärden inom Apolloprogrammet och startade den 3 mars 1969. Man kretsade under tio dygn i en bana kring jorden där man genomförde de första bemannade testerna av en månlandare i rymden.[3]
Besättningarna
Besättningen
- James A. McDivitt befälhavare
- David R. Scott pilot, kommandomodulen
- Russell L. Schweickart pilot, månlandaren
Backupbesättning
Reservbesättning
Uppdraget
Apollo 9 skulle testa hela Apollofarkosten tillsammans med månlandaren genom att docka, separera och att återdocka kommandomodulen till månlandaren. Det var den första rymdfärden i projektet där besättningsmän utförde en operation där de inte skulle ha kunnat återvända till jorden, om den misslyckats. Om McDivitt och Schweickart inte skulle klara en återdockning hade de blivit kvar i en bana runt jorden, utan möjlighet att komma tillbaka till moderfarkosten. Flera dockningar genomfördes. Den 7 mars gjordes det längsta testet, sex och en halv timme, och månlandaren var som mest 183,5 kilometer från moderfarkosten.[3]
Under färden skulle man också för första gången testa den nya Apollorymddräkten. Till skillnad från tidigare rymddräkter hade den nya ett eget livsuppehållande system. Tidigare rymddräkter var beroende på livsuppehållande försörjning från kapseln genom slangar.
Bildgalleri
-
Apollo 9 vid uppskjutningen den 3 mars 1969, Kennedy Space Center. -
Schweickart under en rymdpromenad (EVA) den 6 maj 1969. -
Apollo 9s månlandarmodul, "The Spider". -
Månen fotograferad från Apollo 9 i rymden. -
Apollo 9 vid nedslagsplatsen i Atlanten.
Referenser
Noter
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1969-018A. Läst 27 mars 2020.
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1969-018C. Läst 27 mars 2020.
- ^ [a b] Wade, Mark. ”Apollo 9” (på engelska). Encyclopedia Astronautica. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081012111046/http://www.astronautix.com/flights/apollo7.htm. Läst 8 maj 2019.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Apollo 9.Bilder & media
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
