Anestesi

En anestesimaskin med integrerade system för monitorering av vitala parametrar.

Anestesi, från grekiska a-, "utan" och αἴσθησις, aisthēsis, "känsla",[1] är ett medicinskt begrepp. Anestesi är ett annat ord för bedövning och har att göra med upphävandet av förmågan att uppfatta, eller bedövningen av, sinnesintryck som till exempel smärta, tryck, värme, kyla eller beröring.[2]

Historia

Mortons eteranastesioperation 16 October 1846.

Den moderna anestesins födelse brukar anges till 16 oktober 1846 i och med tandläkaren William T.G. Mortons eter-inhalations-narkos i Boston, världens först beskrivna eteranestesi (eterbedövning) på Massachusetts General Hospital.[3] Han hade dock redan 1844 börjat experimentera med eter när han studerade kemi.[4] Något även läkaren Crawford Long i Georgia, USA gjort men utan att publicera sina studier. Detta har gjort att man inte säkert kan säga när den första etersövningen gjordes.[5]

Generell anestesi

Huvudartikel: Narkos

Ordet anestesi används inte så ofta i det svenska vardagsspråket, betydligt mer förekommande är ordet narkos. Specialister inom området i Sverige är anestesisjuksköterska samt anestesiolog som oftare benämns narkossjuksköterska respektive narkosläkare. Narkos innebär kontrollerad nedsövning tillsammans med smärtstillande läkemedel.[6]

Regional anestesi

Huvudartikel: Lokalbedövning

Regional anestesi är det samma som lokalbedövning. Det är när man bedövar lokalt på kroppen, men man fortfarande är vid medvetande. Det kan ske vid till exempel mindre operationer, lagning av tänder och provtagningar.[7]

Ytanestesi

Ytanestesi är en ytlig bedövning som uppnås genom att man sprayar, penslar eller droppar bedövningsmedel på en slemhinna (slemhinneanestesi). Metoden används vid smärre ingrepp i näsa, svalg och ögon samt vid undersökningar med t. ex. endoskop i diagnostiskt syfte.[8]

Anestetikum

Bedövningsmedel, anestetikum (plur. anestetika), är läkemedelspreparat som användes i samband med anestesi. Bedövningsmedel används i sjukvården, av tandläkare och av veterinärer.

Exempel på narkosmedel

Exempel på lokalanestetika

Anestesiologi

Medicinska specialiteten anestesiologi omfattar i Sverige både anestesi och intensivvård, samt till viss del även smärtlindring.

Se även

Referenser

Notförteckning

  1. ^ ”anesthesia”. anesthesia. Merriam-Webster. http://www.merriam-webster.com/dictionary/anesthesia. Läst 31 oktober 2012. 
  2. ^ ”Anestesi”. Anestesi. NE.se. http://www.ne.se/anestesi. Läst 31 oktober 2012. 
  3. ^ ”Abstracts”. "Gentlemen, this is not a humbug", The 150th anniversary of anesthesia. BLTC Research. http://www.general-anaesthesia.com/william-morton.html. Läst 31 oktober 2012. 
  4. ^ ”William Morton”. William Morton. BLTC Research. http://www.general-anaesthesia.com/images/william-morton.html. Läst 31 oktober 2012. 
  5. ^ ”Ether inhaler invented by William T. G. Morton, about 1846”. Ether inhaler invented by William T. G. Morton, about 1846. Smithsonian Institution Press. http://www.smithsonianlegacies.si.edu/objectdescription.cfm?ID=87. Läst 31 oktober 2012. 
  6. ^ ”Narkos”. Narkos. 1177.se. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Behandlingar/Narkos/. Läst 31 oktober 2012. 
  7. ^ ”Lokalbedövning”. Lokalbedövning. 1177.se. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Behandlingar/Lokalbedovning/. Läst 31 oktober 2012. 
  8. ^ Bra Böckers lexikon, 1981.

Källförteckning

Externa länkar

  • 1177, Narkos (anestesi)
  • Morton 1846
v  r
Smärta
Varaktighet
Långvarig smärta
Exempelvis fantomsmärta
Akut smärta
Ex. akut fraktur-smärta
Rörelserelaterad eller ej
Rörelserelaterad
Ex. akut fraktursmärta och vissa skelett-metastaser
Ej rörelserelaterad
Ex. viss buksmärta
Mekanism (en eller flera)
Nociceptiv
Somatisk eller visceral smärta?
Neuropatisk
Central eller perifer nervsmärta?
Nociplastisk
Psykogen
Förekommer vid primära psykiatriska sjukdomar
Idiopatisk
Den bakomliggande mekanismen är inte känd
Cancersjukdom eller ej
Cancer
Ex. vissa skelettmetastaser
Behandlad för cancer
Ex. nervsmärta efter cytostatiksbehandling
Ej cancer
Många olika smärttillstånd
Organsystem
Huvud och hals
Ex. Halsont · Huvudvärk · Käkleds-besvär · Migrän · Munsmärta · Sväljningssmärta · Tandvärk TMD · Tungsmärta · Öronsmärta
Rygg inklusive halsrygg
Thorax
Ex. Angina pectoris · Andningssmärta · Bröstsmärta Central bröstsmärta · Smärta i bröstvävnaden · Kardialgi · Kärlkramp · Pleurodyni
Buk och gastrointestinala sytemet
Ex. Buksmärta · Magsmärta · Tarmvred · Proktalgi
Bäcken och underliv
Övrigt
Annat smärtrelaterat
Anamnes och status
Lidande · VAS · QST
Behandlingsrelaterat