Östersunds armégarnison

Ej att förväxla med Östersunds garnison.
Östersunds armégarnison
(ÖAG)
Vapen för Östersunds armégarnison tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnÖstersunds armégarnison
Datum1983–1990
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
Del avNedre Norrlands militärområde [a]
StorlekGarnison
HögkvarterÖstersunds garnison
FörläggningsortÖstersund
Befälhavare
GarnisonschefLeif Nilsson [b]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Östersunds armégarnison (ÖAG) var en försöksorganisation inom svenska armén som verkade åren 1983–1990. Förbandsledningen var förlagd i Östersunds garnison.[1]

Historia

Östersunds armégarnison var en myndighet som bilades den 1 juli 1983 som en försöksorganisation, det i syfte att samordna ledningsfunktioner och stödfunktioner vid arméns förband i Östersund. Därmed uppgick Jämtlands fältjägarregemente (I 5), Jämtlands försvarsområde (Fo 22), Fältjägarbrigaden (NB 35), Norrlands artilleriregemente (A 4) i den nybildade myndigheten. Från den 1 oktober tillkom och Arméns tekniska skola (ATS). Den 30 juni 1990 upplöstes försöksorganisation och Jämtlands fältjägarregemente, Jämtlands försvarsområde, Norrlands artilleriregemente och Arméns tekniska skola bildade åter från den 1 juli 1990 självständiga organisationsenheter inom armén.[1]

Heraldik och traditioner

Östersunds armégarnison hämtade sina traditioner från Jämtlands fältjägarregemente, där man bland annat förde samma heraldiska vapen som regementet.

Förbandschefer

Förbandschefen titulerades garnisonschef och var tillika regementschef för Jämtlands fältjägarregemente och försvarsområdesbefälhavare, samt hade tjänstegraden överste av första graden.

  • 1983–1984: Karl-Evert Englund
  • 1984–1990: Leif Nilsson

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Östersunds armégarnison 1983-07-01 1990-06-30
Beteckningar
ÖAG 1983-07-01 1990-06-30
Förläggningsorter
Östersunds garnison (F) 1983-07-01 2000-06-30

Galleri

  • Kasernerna vid Jämtlands fältjägarregemente.
    Kasernerna vid Jämtlands fältjägarregemente.
  • Kanslihuset vid Jämtlands fältjägarregemente.
    Kanslihuset vid Jämtlands fältjägarregemente.
  • Skolhuset vid Arméns tekniska skola
    Skolhuset vid Arméns tekniska skola
  • Kanslihuset vid Norrlands artilleriregemente.
    Kanslihuset vid Norrlands artilleriregemente.

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1982–1990 var staben underställd chefen för Nedre Norrlands militärområde.
  2. ^ Leif Nilsson blev sista chefen för myndigheten.

Noter

  1. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 48

Tryckta källor

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
v  r
Svenska försvarsområden
Försvarsområden
Götaland
Svealand
Norrland
v  r
Försvarsmakten
Ledning
Ledningsstaben (LEDS) · Produktionsledningen (PROD) · Insatsledningen (INS) · Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) · Generalläkaren (GL) · Informationsstaben (INFOS) · Juridiska staben (JURS) · Personalstaben (PERSS) · Försvarsmaktsledningen (FML)
Försvarsmaktens heraldiska vapen
Försvarsgrenar
Stridskraft ledning- och underrättelse (LEDUND)
Stridskraft logistik (LOG)
Försvarsmaktens specialförband
EU:s stridsgrupper
Totalförsvarsgemensamma centrum och skolor
Försvarsmaktens gemensamma centra
Utbildning
Försvarsmaktens militärhögskolor
Försvarsmaktens stridsskolor
Försvarsmaktens övriga funktionsskolor
Försvarsmaktens funktionsenheter
Försvarsmaktsgemensamma förband
Försvarsmakts- och
totalförsvarsövningar
Norrsken (FMÖ 82) · Sydfront (FMÖ 82) · Ostkust (FMÖ 83) · Västgräns (FMÖ 85) · Väst (FMÖ 86) · Mitt i Sverige (TFÖ 87/FMÖ 87) · Sydfront (FMÖ 89) · Nordanvind (FMÖ 91) · Orkan (FMÖ 93) · Aurora (FMÖ 17) · TFÖ 2020 · Aurora (FMÖ 20) Aurora (FMÖ 23)