Kristina Lugn

Kristina Lugn
FødtGunhild Bricken Kristina Lugn
14. nov. 1948[1][2]Rediger på Wikidata
Skövde
Død9. mai 2020[3][4]Rediger på Wikidata (71 år)
Stockholm
BeskjeftigelseSkribent, dramatiker, lyriker, litteraturkritiker Rediger på Wikidata
Embete
  • Stol nummer fjorten i Svenska Akademien (2006–2020) Rediger på Wikidata
EktefelleBengt Herulf (19911994)
FarRobert Lugn
BarnMartina Montelius
NasjonalitetSverige
GravlagtMaria Magdalena kyrkogård[5]
Medlem avSvenska Akademien[6]
Utmerkelser
25 oppføringer
Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris (1999)
Doblougprisen (1999)
Litteris et Artibus (2003)
De Nios Stora Pris (2011)
Piratenpriset (1997)
Signe Ekblad-Eldhs pris (1992)
Siriprisen (2003)
Samfundet De Nios Särskilda pris (1983)
Moa-prisen (1997)
Karamelodiktstipendiet (2014)
Sveriges Radios lyrikkpris (1991)
Gustaf Fröding-selskapets lyrikkpris (2007)
Albert Bonniers stipendfond for yngre og nyere forfattere (1978)
Tidningen VIs litteraturpris (1983)
Svenska Dagbladets litteraturpris (1989)
Expressens Björn Nilsson-pris för god kulturjournalistik (1995)
Karl Vennbergs pris (1997)
Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris (1999)
Nils Ferlin-Sällskapet (2000)
Tage Danielsson-prisen (2000)
Bellmanprisen (2002)
Q78860411 (2004)
Natur & Kulturs kulturpris (2006)
Övralidspriset (2009)
De Nios Stora Pris (2011)

Kristina Lugn på Commons

Gunhild Bricken «Kristina» Lugn[7] (født 14. november 1948 i Tierp i Uppland,[8] død 9. mai 2020[9]) var en svensk lyriker og dramatiker. Hun var medlem av Svenska Akademien fra 2006.

Liv og virke

Bakgrunn

Lugn vokste opp i Skövde. Der var hennes far, Robert Lugn, som senere ble generalmajor, offiser ved panserregementet Skaraborgs regemente og hennes mor Brita-Stina, født Alinder, lektor. Lugn vokste senere også opp i Stockholm. Farforeldrene Pehr Lugn og Gunhild Henschen var etter hverandre forstandere for Egyptiska museet i Stockholm.[trenger referanse]

Etter at hun fikk publisert et dikt i den svenske utgaven av ukebladet Donald Duck & Co. da hun var seks år, bestemte hun seg for å bli forfatter.[10]

Karriere

Diktene hennes var delvis inspirert av Sonja Åkesson.[trenger referanse] Hun ga ut åtte diktsamlinger etter at hun debuterte i 1972 med Om jag inte. Senere begynte hun også å skrive dramatikk. Etter skuespilleren Allan Edwalls død i 1997 overtok Lugn Teater Brunnsgatan Fyra i Stockholm, der blant annet flere av hennes egne stykker er satt opp. Hun ble også spilt på Dramaten. Blant oppsetningene er Tant Blomma, Idla-flickorna, Titta en älg! og Kvinnorna vid Svansjön.

I 2002 hadde Lugn et talkshow på Teater Brunnsgatan Fyra, Seg kväll med Lugn.

6. oktober 2006 ble Lugn valgt inn i Svenska Akademien, og 20. desember 2006 inntok hun stol nummer 14 etter Lars Gyllensten.[11]

Flere svenske tonesettere og komponister har arbeidet med Lugns dikt, blant andre Gabriel Wilczkowski, Bo Ullman, Sven-David Sandström, Kim Hedås, Peter Gullin og Benny Andersson.[12]

Bibliografi

  • 1972 Om jag inte
  • 1976 Till min man, om han kunde läsa
  • 1978 Döda honom!
  • 1979 Om ni hör ett skott
  • 1982 Percy Wennerfors
  • 1983 Bekantskap önskas med äldre bildad herre
  • 1984 Lugn bara Lugn
  • 1989 Hundstunden
  • 1993 Idlaflickorna (skuespill)
  • 1993 Tant Blomma (skuespill)
  • 1997 Samlat lugn
  • 1999 Nattorienterarna (manus)
  • 2000 Bekantskap önskas med äldre bildad herre; Hundstunden; Stulna juveler
  • 2003 Hej då, ha det så bra!
  • 2003 Kvinnor vid Svansjön
  • 2004 Att sörja Linnea (manus for tv-skuespill)
  • 2005 Vera
  • 2006 Dikter 1972-2003

Innspilte diktsamlinger

  • Om ni hör ett skott (Bokförlaget Bokbandet)
  • Till min man, om han kunde läsa (innspilt for Tal- och punktskriftsbiblioteket, idag Myndigheten för tillgängliga medier)

Priser og utmerkelser (utvalg)

Referanser

  1. ^ Discogs, Discogs artist-ID 851786, besøkt 9. oktober 2017[Hentet fra Wikidata]
  2. ^ Internet Movie Database, IMDb-ID nm0525225, besøkt 14. august 2015[Hentet fra Wikidata]
  3. ^ Expressen, «Författaren Kristina Lugn är död», utgitt 9. mai 2020, besøkt 9. mai 2020[Hentet fra Wikidata]
  4. ^ www.tellerreport.com, besøkt 9. mai 2020[Hentet fra Wikidata]
  5. ^ Svenskagravar.se, «Lugn, Gunhild Bricken Kristina», verkets språk svensk, besøkt 25. november 2023[Hentet fra Wikidata]
  6. ^ Svenska Akademin ledamotsregister lugn-kristina, besøkt 20. juli 2020[Hentet fra Wikidata]
  7. ^ Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM) Riksarkivet 2003
  8. ^ Svenska akademiens nettsted: «Arkivert kopi». Arkivert fra originalen 23. mai 2007. Besøkt 4. mars 2009. 
  9. ^ «Kristina Lugn är död». Aftonbladet. 9. mai 2020. Besøkt 9. mai 2020. 
  10. ^ Aftonbladet – ”Jag måste akta mig för att bli alltför etablerad”[død lenke]
  11. ^ "Lugn och Svenbro in i Svenska Akademien, Dagens nyheter 6. oktober 2006
  12. ^ «Arkivert kopi». Arkivert fra originalen 4. mars 2016. Besøkt 10. mai 2020. 

Eksterne lenker

Forgjenger:
 Lars Gyllensten 
Svenska Akademien,
Stol nr 14

(2006–2020)
Etterfølger:
  
Forrige mottaker:
Anders Cullhed
Övralidsprisen
Neste mottaker:
Johan Svedjedal
  • v
  • d
  • r
Medlemmer av Svenska Akademien, stol 14
Gustaf Mauritz Armfelt (1786) · Malte Ramel (1802) · Erik Gustaf Geijer (1826) · Elias Fries (1847) · Carl Rupert Nyblom (1879) · Per Hallström (1909) · Ragnar Josephson (1960) · Lars Gyllensten (1966) · Kristina Lugn (2006)
  • v
  • d
  • r
1. Eric M. Runesson • 2. Bo Ralph • 3. Sture Allén • 4. Anders Olsson • 5. Ledig • 6. Tomas Riad • 7. Ledig • 8. Jesper Svenbro • 9. Ledig • 10. Peter Englund • 11. Mats Malm • 12. Per Wästberg • 13. Ledig • 14. Kristina Lugn • 15. Jila Mossaed • 16. Kjell Espmark • 17. Horace Engdahl • 18. Ledig
Oppslagsverk/autoritetsdata
Store norske leksikon · Store Danske Encyklopædi · Gyldendals Teaterleksikon · Svenskt kvinnobiografiskt lexikon · Prabook · Deutsche Biographie · Nationalencyklopedin · BIBSYS · VIAF · GND · LCCN · ISNI · BNF · BNF (data) · LIBRIS · SUDOC · KulturNav · MusicBrainz · Discogs